Exella

Å r e t 2 0 1 4


Åh 2014 vad kan jag berätta om dig? Mörkret eller magin? När jag för ett år sedan exakt låg i en säng i ett kallt Falkenberg och summerade året 2013 så trodde jag att livet hade gett mig en ordentlig omgång och året 2012 var även det ett krångligt år men dra mig hårt baklänges och håll andan för året 2014 har verkligen kramat den sista saften ur allt. Förra året så fann jag det svårt att sätta ord på 2013 den gråa förmiddagen som jag låg under täcket och skrev men detta året så går hjärnan verkligen i kors. 
I skrivande stund så ligger min lilla ängel, mitt monster ja min lilla dotter och biter på sina små händer vid min sida. För exakt ett år sedan hade jag inte den minsta plan på att hon skulle vara här med mig och jag var redan då gravid så Adelle är den perfekta sammanfattningen på 2014. 
Nästa hela 2014 har följt henne ja först chocken om att hon fanns i min mage, sedan hela graviditeten där hon växte inom mig tills att vi möttes första gången och nu när jag lär känna henne. 

Jag önskar att 2014 hade handlat enbart om henne och att jag hade kunnat njuta mer av min graviditet men 2014 har varit så fruktansvärt motigt. Året har gett mig den största kärleken och de största sveken, svart eller vit men framför allt de största prövningarna som jag har blivit utsatt för. Styrka har varit årets ledande ord och jag har tappat räkningen på hur många gånger som jag fallit skrikandes till mark, där jag inte har kunnat andas, där jag känt mig död inombords, där varenda droppe vatten inom mig har fallit ut som tårar och alla dessa ensamma månader för att sedan bara bita ihop genom ren styrka.  

Större delen av året så har jag fått trycka mig själv, mitt ego och mina känslor åt sidan för att rent ut sagt kriga. Kriga mot myndigheter, kriga för sjukvård, kriga för mina rättigheter, kriga för mitt liv och i perioder så kände jag att jag fick kriga emot världen. Jag höll på att förlora allt, mattan under mig bara rycktes iväg och jag föll hårt som satan rätt på ansiktet. Helvete vad ont det gjorde ! Men så otroligt mycket jag faktiskt har lärt mig om juridik, rättigheter, lagar, samhället och människors beteende. Detta är något som jag kommer att bära med mig genom livet. 

Relationsmässigt så har jag nått så höga toppar av värme, kärlek och lojalitet. Jag har verkligen på riktigt fått se vilka alla i min omgivning är och vilka som står kvar när marken rasar. Samtidigt så har jag nått botten där svek, lögner, respektlöshet och manipulation har regerat. Det har gjort så ont att jag tidvis inte har orkat att känna något längre och jag tappade tron/hoppet om människan. På denna fronten så har det verkligen varit svart eller vitt, älska eller hata och jag har bara velat bli fri från alla känslostormar. 
Det positiva är att jag har förts närmre min familj där gamla sår har börjat att läka men det tråkiga är att nästa alla mina närmsta vänner har alla på sitt sätt satt en varsin kniv. Men på grund av andra delar i mitt liv så fick jag bara rycka knivarna, gilla läget och blodigt kriga vidare för det fanns ingen tid att vara svag eller sårad. 

Ur hälsoperspektiv så kom mitt lilla mirakel och räddade mig. Magiskt! Men större delen av året så har jag genomgått en medicinskavtrappning. Ja jag har gått på starka mediciner som är beroende framkallade och detta året så har jag stegvis fått "vänja" mig av från dem. Som vilket beroende som helst så har jag haft en sjuk abstinens och utan att överdriva så har det varit jobbigt. Men Adelle har varit min motivation för jag tänkte på henne under hela kampen. 
Smärtan i nacken och ryggen har följt mig detta året vilket har skapat problem men även nedstämdhet. Att leva med kronisksmärta har fått mig att växa som person och jag har lärt mig att det inte hjälper att älta. Jag kommer aldrig att få tillbaka min fulla rörelseförmåga vilket jag nu har accepterat och nu vet jag att livet är värt att leva ändå. Jag är inte den jag var längre utan får ta mig själv för den jag är nu och inte vara så självkritisk, det finns fortfarande hopp om framtiden för ingen vet vad som väntar. 

Karriärs året har även det varit svart och vitt. Musik intresset växte fram under 2013 där jag behövde en ventil i livet, en anledning att lämna sängen och något i mitt liv att leva för. Har genom större delen av livet haft musik som ett intresse och därför var det enkelt att falla tillbaka dit. Så när jag satt hemma i mitt kök och började göra musik på ren hobby nivå så kom det som en chock att min musik slog så bra och att så många gillade det de hörde. Att jag skulle bli uppringd av radio, tidningar och människor som ville boka oss för spelningar var helt galet! När jag stod där och sjöng live i radion så fick jag nypa mig i armen för att förstå att det faktiskt händer på riktigt! Samma sak när jag gick ut på scenen och mötte över tusen skrikande människor i publiken som skrek. När jag tog micken och sjöng till deras applåder så kände jag lycka för första gången på väldigt lång tid. Kommer bära med mig 2014 års musik minne i hjärtat och som inspiration för framtiden eftersom  min hälsa svek detta året. Jag var inte redo för en sådan succé eftersom min hälsa var inte på topp samt att jag var gravid men som sagt så hade jag ingen aning om att att musiken faktiskt skulle lämna mitt kök. 
Jag har varit sjukskriven ifrån mitt arbete på grund av nackskadan och på grund av nacken så har det inte varit något modellande eller några stylist jobb fast det har funnit många erbjudanden. 
Jag har försökt att måla lite tavlor och att skriva men inspirationen eller orken har inte varit skyhög. 

Det största som hänt detta året var Adelle som jag tidigare skrev. Att oplanerat få gåvan att skapa ett liv är så vackert och i takt med att hon växte i min mage så växte jag som människa trots all turbulens runt omkring mig. När chocken om hennes existens hade lagt sig så var det så spännande att få bära henne i min mage. Att känna hur hon växte, känna hennes första rörelser, se henne för första gången genom ett ultraljud, att få henne upplagd på bröstet för första gången och att få möta hennes blick, ja allt detta är obeskrivligt. Att vara gravid är inte lätt men något som jag kommer att minnas genom livet och detta året så gjorde jag något som jag aldrig trodde skulle ske; jag födde ett barn! En dotter och blev mamma! Året 2014 så blev jag mamma, ett styrkeprov i sig ... Wow. På så vis så kommer jag alltid bära med mig 2014 i hjärtat för det är Adelles år, året jag välsignades med henne och året där jag blev vi. 

Så året 2014 har bjudit på precis allt, upp och ner, skratt och tårar, hat och kärlek, vänner och fiender, smärta och värme, fram och motgångar men framförallt lärdom. Oj vad jag har lärt mig! Finns mycket ifrån detta året som spökar och håller mig sömnlös om nätterna men det finns även så mycket bra som är så vackert att det är svårt att greppa. Förra året så torkade jag näsblodet ifrån livets käftsmäll men detta året så reser jag mig upp igen. 
Med hopp om lycka, hälsa och kärlek som välkomnar jag 2015! 

Redo för 2015?






Avrundar året med att fylla kylen. Nyårs handlade igår, gjorde ärenden  och fikade så hemmet är redo, Adelle är klädd och nu är det jag kvar. 

Kransen som ni ser fick jag av mamma i julklapp. Den har inbyggda lampor så den lyser fint. Mamma är så pysslig. 

Presenter .


Har inte hunnit packa upp alla fina presenter som vi har fått på dopet och under julen. Så mycket fint!
Tänkte gå igenom det i veckan men idag är det nyår och då får de stå framme för att se fina ut men även för att jag blir glad över att se dem. 
Nu tänkte jag ge mig ut på en pw för A har magknip och att sedan städa av. Gillar att börja nya året fräscht men har sedan igår fått en extrem längtan efter att rensa i garderoberna (igen). Blir så trött på mig själv eftersom jag gjorde det i höstas innan lillan kom men nu vill jag bara slänga ut all gammal skit. Jag kanske undermedvetet vänder blad och är redo för mitt nya liv, nästa steg? Inte vet jag men mina gamla skor kliar och jag vill slänga iväg min tunga ryggsäck. 

Dags att skynda på!